Söndagen den 24/9

Nu hade den stora dagen kommit. Vi hade blivit lovade av Dorte från Danmark att få åka med henne till utställningsplatsen. Vi hade ju förstått att gå dit det kunde vi ju inte, även om vi klarat oss bra med det tidigare.

När vi kom fram till utställningsplatsen, så var det som en stad för sig. Massor av husbilar och husvagnar. Det var som små byar från olika länder. Där var fransmän för sig , holländare, Italienare, spanjorer, osv och tyskarna var uppdelade i olika distrikt och det var hundar precis överallt.

Dom små "byarna". Husvagnar och husbilar överallt.

 Jag måste säga att jag blev imponerad av en dam som kom med tre hundar lösa bredvid varandra. Dom gick inte en millimeter från varandra, bland alla dessa andra hundar och allt folk.

Det var 320 hundar anmälda till utställningen, från  4 månader till 10 år, och det var sju ringar. Vi förstod snart, att se allt, det fanns inte en chans. Vi fick kryssa lite mellan ringarna.
Bedömningen går ju inte till som i Sverige. Här visste man inte förrän samma dag vem som skulle döma klasserna.

Alla domarna presenteras

Vilket fantastiskt prisbord.

I den ringen som var närmast där vi stod började bedömningen av  championhanarna. Där fastnade jag. Jag tycker det är så roligt att se den klassen, kanske för att vi alltid haft hanar själva.
Det var flera vackra hundar, men den jag fastnade först för var en hane vid namn, Xorion vom Löwengarten, en mycket praktfull hanne. Han var efter Tones Skjaergaardens Harley Fat Boy och en tysk tik, Odessa vom Löwengarten. Jag sa till Agneta att om inte den hunden placerar sig bra idag så måste domaren vara blind. Även Tones Skjaergaardens Cool Indigo var en av mina favoriter. Tyvärr blev han inte placerad, men däremot fick jag rätt och Xorion vann klassen.

Xorion vom Löwengarten Skjaergaardens Cool Indigo

Så var det Jennys tur att visa framfötterna. Det var 26 anmälda i den klassen. Jenny var skitnervös. Hon kan prata i vanliga fall, men idag tog hon nästan död på oss. Munnen gick oavbrutet.

Snälla Dimma, kan du stå stilla. Okey. Jenny kunde vara tyst en sekund.

Det var flera snygga tikar i klassen som Dimma skulle konkurrera med. Det tog tid innan domaren bestämt sig. Fyra hundar ska placeras inte fem som i Sverige. Hundarna togs ut och Dimma var en av dessa. Det var rätt kul för utav dessa fyra hade jag själv tagit ut tre. Man kanske har lite i huvudet.
De två första placerades som fyra och trea och Jenny och Dimma var kvar och även en snygg tik från Holland.Domaren placerade Dimma som nummer ett och jag trodde att vi skulle få bära ut Jenny, hon blev lite chockad, tror jag. Hon var ganska stolt, men det har man rätt till tycker jag.

Nu började vi bli lite hungriga. Tänkte att vi skulle köpa oss lite mat. Det var bra organiserat. Man köpte biljetter efter vad man ville ha. Sedan gick man först till ett ställe och hämtade det man ville dricka ( öl naturligtvis) och sedan maten. I vårt fall blev det korv.

Här kunde man köpa kataloger. I klubbstugan kunde man hämta dricka som betalt för.

Vi träffade Petra och vi hade sett att det gått bra för henne med Julia där hon vann Zuchtklasse ( man tävlar med egenuppfödda hundar) Tone kom tvåa med Crunchy Pecan Nut.
Men Petra hade även vunnit med Grizzly i veteranklassen och Joker i Zuchtklasse.

Det var flera av de nordiska hundarna som placerade sig bra. Tones championtik Warm Indian red vann sin klass och Tinas Charming Chiquita blev fyra i samma klass. Inger-Maries hane A son O´A Lion vann Ehrenklasse.

Grizzly v. Dreiburgenland Dragongårdens Julia, Skjaergaardens Crunchy Pecan Nut
Kusbulejonets Charming Chiquita A Son O´A Lion
   
Eftersom man inte kunde vara med i alla ringarna och titta, trodde vi att vi inte kunde hänga med på hur det gick för alla hundarna. Men ännu en gång hade tyskarna uppfunnit något bra. Vid varje ring stod det en tavla där resultaten skrevs in när bedömningen var klar för varje klass. Så det var bara att vänta och skriva upp om man inte hann se allt.

En av alla resultattavlor.

Något mer som var fantastiskt det var att kritikerna skrevs in på datorn och skrevs ut när allt var färdigt. Vore det inte något för oss i Sverige?

Fotografera alla vinnare var inte svårt heller, för när sluttävlingarna var kom alla fyra placerade hundarna i varje klass in och presenterades. Det vore också något som vi skulle kopiera tycker jag.
Dagens vinnare,
BIR blev den tjeckiska veterantiken Audrey Zaricke Udoli, ägare Jaroslav Novak

BIR Audrey Zaricke Udoli

Det blev en lång utställningsdag som avslutades med champagne med det danska gänget. Jag har nog aldrig haft så många olika språk att lyssna till under en dag, men det var en HÄRLIG dag med många vackra hundar och trevliga människor.
Tina! ska du aldrig sluta prata?

Vill du ser fler bilder från utställningen klicka HÄR.

Kvällen avslutades med middag på hotellet. Vi orkade inte ta oss någon annan stans.