Måndagen den 25/9

Klockan ringde klockan 05,30. Vi skulle packa färdigt och göra oss i ordning innan vi skulle äta frukost klockan 06,30.

Vi var först i matsalen. Vi tänkte att vi skulle smuggla med oss lite mackor till hemfärden. Det gick jättebra eftersom vi var de enda som var där. Dom hade väldigt gott bröd. Vi tog även lite Yoghurt och Nutella med oss ifall vi skulle bli godissugna. Hoppas att dom förlåter oss på hotellet.

Vi började traska till tunnelbanan igen. Nu kunde vi ju vägen. Väl framme kom den stora frågan. Hur får vi biljetter? Agneta frågade en dam som satt utanför hållplatsen. Hon pekade på automat och sa att där köpte man biljetterna. Vi visste ju sedan tidigare vad biljetterna kostade så vi försökte att stoppa i en 10 euro lapp, men inget hände. Vi försökte igen och igen, men lika lite hände. Plötsligt ser jag att det står en man med portfölj och tittar på oss. Jag utropar: -Please Help us. Han var en av få som faktiskt förstod engelska. Han knappade in lite på biljettautomaten och vips kom det ut två biljetter.

Hemresa. Väskan hade blivit mindre. Konstigt.

Vi kunde ännu en gång sätta oss på tunnelbanan till Stuttgart. På flygplatsen passade vi på att gå runt lite i butikerna. Jag köpte hem lite vin och godis, så dom som var hemma skulle få lite gott också. Flygresan hem gick bra utan några incidenter.

Flyget, Torsten Viking. Stuttgarts flygplats.

Sedan var det bara att vänta ännu en gång på Kastrup för att åka hem med tåget. När vi kommit på tåget, fick vi se att gänget med killar som vi träffade på ditresan även var med hem. Dom såg lite slitna ut. Agneta passade på att fråga en av dom, när hon var och köpte kaffe vart dom varit och vi hade gissat rätt. Dom hade varit i Barcelona och sett fotboll.

När vi kom till Kalmar kom Fredrik (min son) och hämtade oss. Väl hemma kunde inte Herman släppa mig ur sikte. Han var inte så lite glad att vi var hemma igen.

Han till och med kom och snusade på mig på natten bara för att se att jag verkligen var hemma.

Agneta var kvar över natten och fortsatte till Karlskrona dagen efter.

Tänk att resan blev av. Det har varit en fantastiskt kul resa. Vi har träffat många gamla vänner och fått flera nya. Vi har sett många vackra hundar och även de som var mindre vackra.

Tack Agneta för ett trevligt sällskap. Kanske ska vi göra om resan vid 60, eller vad tycker du?